Idag var det dags för förstå gången på Jenny och Colas fortsättningskurs på agilityn. Tyvärr ligger Jenny hemma med feber och förkylning så jag fick hoppa in som vikarie.

Cola var jätteduktig och tyckte det var toppen att äntligen få träna agility igen men Jenny saknades. Han tyckte det var lite konstigt att det var jag och han men det fick gå verkade han tycka. Det märktes att han mognat i sommar, det var inte bara jag som märkte det utan även instruktörerna. Han var inte alls lika intresserad av de andra hundarna nu utan det var träning, träning och åter träning han ville syssla med. Pauser är inget för honom... Det är något matte bara tjatar om... Glömde tyvärr kameran.

I kväll var Ann-Louise här och skulle försöka lära mig och Anna hur vi kommer vidare med våra hundar. Det har varit ganska dåligt med träningen ett tag så jag hade inte så stora förhoppningar men det kunde jag gott haft!

Det jag ville lära mig och Cola (i den ordningen) var ingångar och börja lite med apporten. Vi började med ingångarna och det gick! Inte bara gick faktiskt utan det gick riktigt bra tycker jag med tanke på att det var första gången. Fick många tips av Ann-Louise som gjorde det lättare sen gör det ju inte saken sämre att Cola älskar när vi tränar och att han verkligen försöker. Precis lika bra gick det för Anna och Rally!

När vi kom till apporten var både jag och Anna lite skeptiska. Anna på grund av att Rally vill bita och tugga i det mesta och jag pga att Cola inte brukar gilla andra grejer än sina mjukisdjur. Men båda två fick efter en stund ge Ann-Louise rätt även här då båda var jätteduktiga på det.

Kan bara ytterligare en gång konstatera att klickerträning är något som verkligen funkar för Cola! Sedan upptäckte Ann-Louise något som vi inte tänkt på innan när det gäller Cola. När man börjar något nytt eller höjer kriterierna aningen lite för fort så att Cola inte hänger med och därför inte får sitt klick så deppar han och blir lite lessen. I vanliga fall brukar man ju försöka en gång till och då brukar dom skärpa till sig ytterligare och försöka kraftigare. Den tekniken funkar alltså inte fullt ut på Cola utan går det inte på låt oss säga två gånger så klickar jag för något mycket lättare eller klickar fast det inte är perfekt. På så sätt håller han focus, intresset och självförtroendet uppe. (hoppas jag fattat det rätt Ann-Louise annars får du rätta mig!)

Här kommer några bilder som Jenny tog.

Nu mår Cola mycket bättre och vi har börjat träna lite försiktigt.

Igår fick jag för mig att testa om Cola kunde sätta sig och stanna tills jag ropade under gång. Det gick jättebra tycker jag men senare blev jag lite fundersam - ingår det momentet verkligen i lydnaden? Måste passa på att fråga Ann-Louise på onsdag. Då börjar vi klickerträning igen.

Jag skall kanske ta reda på vilka moment som ingår i lydnaden innan jag börjar träna in helt egna moment... Eller kan man kanske förklara för domaren att de här momenten anser jag ingår i lydnaden och du är så god att bedöma enligt min standard? Kanske värt ett försök eller vad tror ni?