Hade trevligt sällskap i går kväll av grannarna. Kunde inte låta bli att ta lite kort på Emelie efter mötet med hästhoven i pannan. Även sjuka Cola fastnade. De satt och "tyckte synd" om varandra större delen av kvällen ;-). Emelie med sina stygn i pannan och sin "brottarnäsa" och Cola med sin infektion. Han är fortfarande väldigt trött och slö men piggnade till lite i går eftermiddag för att rasa ihop igen på kvällen. Ganska normalt tycker jag.

Krya på er båda två!

Cola har varit väldigt "låg" ett par dagar och nyst som bara den så fort han kommit ut. Fick bli en tur till vår veterinär Kerstin Holmgren i Vänersborg. Hon är en riktig pärla som på något sätt alltid lyckas trycka in oss när det behövs. Troligtvis har han råkat ut för en infektion så det fick bli till att åka till apoteket och hämta ut pencilin.

Samtidigt försöker vi oss på ett nytt grepp på hans "oljud" i halsen som vi inte kommer tillrätta med. Denna gång testar vi kortison. Detta med halsen/svalget är en följetång som hållt på i 1,5 år. Första diagnosen var noskvalser men efter flera behandlingar utan resultat har vi fått prova oss fram för att kunna utesluta olika saker. Bland annat har det tagits prov för att se om han hade någon sorts mask som lägger ägg och larver i lungorna! Det hade han som tur var inte! Har vi tur så fixar kortisonet problemet...

Jag tror i allafall att det var så här medicinerna var tänkta. Kerstin förklarar varje gång vad hon funderar på och hur hon tänker men så fort jag kommer ut genom dörren är det mesta bortblåst. Någon som känner igen sig?

Nu hoppas jag bara att Cola snart repar sig och blir sitt vanliga spralliga jag igen så att vi kan börja klicka hos Ann-Louise snart!

Igår fick min goa granne Emelie en spark i huvudet av en av sina hästar. Det fick bli ambulansfärd till sjukhuset. 7 stygn i pannan och en hand med hälften av fingrarna helt obrukbara...

Kan någon fatta att jag efter detta helt frivilligt och utan tvekan erbjuder mig att gå in till dom och mocka? Det visade sig till slut att jag inte behövde. Kändes lite snopet... Jag hade peppat mig själv hela dagen och så blev det inget. Tänk vilket inlägg det hade blivit på blogget! Jag med 2 monster (söta sådana) ensam... Snacka om att positiv träning funkar! Tack Emelie!!!

Om jag fattat allt rätt så var det Emelies "fel". Hon hamnade mellan hästarna och samtidigt skällde en råbock så dom blev lite hispiga... Nu hoppas vi på minimalt ärr i pannan och inga efterverkningar. Krya på dig Emelie!

Lovade ju lägga ut fler bilder från Gotland efter att jag frågat alla. Här kommer de som var något att lägga ut. Jag är ju tyvärr ingen mästerfotograf men ge mig några år till så kanske...

Haft toppendagar på Gotland. Visst var det långa och tröttande dagar med mycket som skulle gås igenom, komma överens om och sedan beslutas om men med det här gänget är det bara kul!

Kram på er allihop och tack för en superbra konferens!!!

Är nu äntligen på Gotland. Har smitit upp på hotellrummet och laddat ner några få kort som jag naturligtvis inte kunde låta bli att lägga ut här. Fler kommer när jag kommit hem och när jag frågat om lov. I vanlig ordning tycker jag det är roligare att ha kort med människor jag tycker om än "tomma" kort men vill ju gärna inte lägga ut på någon utan att frågat innan. Håll till godo så länge. Kommer även att skriva mer om vad vi gjort senare.

Kunde inte riktigt koncentrera mig på varesig packning eller något annat så det fick bli en tur till min goa granne Emelie. Kände lappsjukan krypa på. Väl där visade det sig att jag (Emelie) kommit långt i "klickandet" för att få mig att förstå att hästar inte är några mördarmaskiner.

I vanlig ordning hade jag naturligtvis gjort iordning en påse morötter och fyllt fickorna med levergodis. Levergodiset till Inka och Leo och morötterna till Fran och Robban. Nu slumpade det sig så att Emelie skulle pyssla om Fran lite så hon fick stå i carporten. Modig som jag helt plötsligt var stod jag och matade in morötter i Fran utan så mycket som en enda liten staketbit eller elstängsel emellan.

Backade inte ens när Fran buffade för mer! Ja, jag stog så nära att hon hade med lätthet kunnat både bita, sparka eller på annat vis sett till att min livförsäkring lösts ut. Jag fick massor av beröm av Emelie och sedan bar det iväg på en liten promenad med Fran! Jag gick precis bredvid och klappade till och med på henne. Inte flydde jag upp i något träd heller när hon kom och ville kolla om jag trots allt inte hade något mer godis med mig! Snacka om framsteg!

Har i kväll varit och lämnat Cola på Kickis Hundpensionat i Norra Björke. Det var första gången och jag lär aldrig bli klok på den hunden... Jag har haft magont och varit nervös för det här i över en vecka men försökt lägga band på mig för att inte "smitta" Cola med mina känslor.

När vi kom till pensionatet kom Kicki ut och mötte på gården. Hon bad att få Colas säng och leksak så skulle hon göra iordning hans rum. Samtidigt skulle jag ta ut Cola så att han fick nosa runt och bekanta sig med lukterna i omgivningen. Direkt blev han utskälld av en stor svart flat men tror ni han brydde sig? Icke sa nicke, han igorerade honom totalt så tillslut fann flatten det för gott att hålla tyst.

Kicki kom ut igen och vi stod och gjorde lite fylleriövningar. (blankettifyllningar för er som inte varit på fackliga kurser...) Efter ett tag tog hon över kopplet, Cola hade fortfarande inte brytt sig något nämnvärt om henne. Efter ca 10 minuter sa hon helt sonika - Kom Cola så går vi. Gissa vad han gör då! Knallar lugnt och stilla med henne som om det var den naturligaste sak i världen. Kvar stog jag med lång näsa och ville bara dyka ner på knä säga hejdå men som tur var tog mitt bättre jag kommandot igen. Startade bilen men kunde inte låta bli att sitta kvar och titta lite när han gick iväg. Hur cool som helst utan att vara varesig hispig eller orolig. Till och med Kicki kommenterade att han var cool :-D

All oro försvann och jag blev lika lugn som Cola. Det här kommer att funka skitbra! Rapport kommer sedan, nu skall jag packa för att åka till Gotland!

Här kommer lite byggbilder! Svärfar har varit nere sedan i onsdags och han o Magnus har verkligen slitit. Nu är det gips på alla väggar och i farten åkte det även upp ett fönster som vi inte tänkt på innan. Blir härligt ljusinsläpp i hallen/tvättstugan. Som final var vi ute hos far och hämtade hem överskåpen så nu är även de på plats.

Tack för hjälpen Hasse!